Bli medlem

Gerd var inte för ung för Ronny

Gerd:

Efter att ha varit singel i två o ett halvt år med några dejter och en vända på Mötesplatsen hade jag nästan gett upp. Men så en torsdagskväll bestämde jag mig för att gå in på Mötesplatsen igen. Trodde väl inte att jag skulle lyckas bättre den här gången men det kunde ju vara kul att prata med någon... Lite skrivande blev det under veckan som gick, men mannen i mitt liv hittade jag inte. Men så den 2 mars 2010 fanns han där. Jag såg en bild på en kille som var online just då. Han såg trevlig ut, något i hans blick tilltalade mig. Jag tänkte att honom skulle jag skriva något till. Jag gick in och kollade hans profil och den tilltalade mig verkligen. Han hade många tänkvärda ord där och det kändes som att det fanns en äkthet bakom de orden. Så skulle jag precis börja skriva o såg..... Han sökte kvinnor från 40 år.... Shit! Jag var för ung! Men.... efter några sekunders funderande skrev jag i alla fall. "Hej. Är visst för ung, men tycker du verkar trevlig..."
Gissa om jag blev glad när jag strax därefter fick svar....

Ronny:

Hade varit med på Mötesplatsen nästan ett år och hade väl i stort sett gett upp att få träffa någon kvinna. Efter att ha varit singel i många år var jag väl lite kräsen, för jag ville ju inte att det skulle bli som det varit. Öppnade upp sidan på Mötesplatsen och stirrade på skärmen, men inget särskilt hade hänt. Plötsligt dök det upp ett brev med orden : "Jag är visst för ung..." Den frasen fick mig att bli nyfiken och gick in och läste hennes profil och, visst var hon några år yngre än det jag sökte, men hennes profil var väldigt fin och hon gav ett bra intryck. Så jag svarade att: "Ålder är bara en siffra och det är personligheten som är viktigast." Efter ytterligare några brev kände jag för första gången på många år att det finns nog en för mig också....

Efter ett par veckor bestämde vi oss för att träffas. Det blev en trevlig fika i ett vårlikt Kristianstad. Vi pratade, promenerade, shoppade lite och njöt av det vackra vädret och varandras sällskap. Efter några timmar åkte var och en hem till sitt, men sen sågs vi på datorn igen. Eftersom ingen av oss hade några planer för kvällen bestämde vi oss för att ses igen. Ronny körde hem till mig samma kväll och sen dess har det varit vi. Nu satsar vi på att hitta ett gemensamt boende och ett fortsatt lyckligt liv tillsammans för oss och våra barn.

Gerd & Ronny