Min stora kärlek fanns på MP
Innan Mötesplatsen
Jag hade efter en smärtsam separation för några år sedan börjat ge upp hoppet om att någonsin träffa någon ny livskamrat. Många pratade om att kunna finna någon på nätet, men i min ålder (50) och med begränsade kunskaper om data tyckte jag först det var något tvivelaktigt sätt att mötas. Att bara skriva ett A4ark med ord var likvärdigt med en lång arbetsdag. Men längtan efter att träffa den RÄTTA ger oss människor oanade krafter. Jag började söka efter kontaktförmedlingar och MP såg ut att vara seriös i mina ögon. Så började sökandet efter den STORA KÄRLEKEN.
Alla är vi barn i början
Ja, efter den första tidens fascination åt alla som gick in på sidan för att kanske bara se vem man var, så dök nya problem upp, bara det här att kanske chatta, hur gör man det? Ja visst, en normalbegåvad 7-åring kan göra det kanske men inte en man från stenåldern. Nå, inget annat än att försöka lära sig det. Träning ger färdighet, så efter ett tags övande övervanns det. Nu var det här med att dejta, låt oss bara inse alla kan inte älska varandra, kanske utseendet var bra men sen då, eller vice versa, vackra ord men något annat var inte rätt. Började efter en 3 månaders period tvivla om det här var rätt forum för mig.Inte ge upp
I slutet på september stod jag i valet och kvalet om jag skulle förlänga mitt medlemskap på mp. Kände mig lite kluven även om det var roligt och spännande att se vilka som besök ens profil så stod jag ensam. DÅ får jag en nyfiken förfrågan från en kvinna som genast tilltalar mig. Det var något visst som jag inte kunde sätta fingret på men DET fanns. Förstå min frustration när hon inte var VIP-medlem och jag inte kunde nå henne. Nå, veckan gick och mer intresse fick jag på det som går att sända men SO WHAT, jag ville ju mer. Men SÅ en dag.....
Kontakt
JIPPIEY, vi börjar skriva till varandra. I början lite fåordigt kanske, men efter ett tag allt mer. Nu börjar det bli bråttom hem efter jobbet att kolla datorn. Så efter frågan från mig, vågar du ringa och prata med mig? Svaret blir nej. SÅ ringer telefonen ändå, magen pirrar och orden stockar sig, men här är HON i andra sidan luren. Samtalen blir tätare och tätare....
Första träffen
Vi möts i ett höstlikt Stockholm efter vissa förvecklingar om var vi ska ses. Men även om det är kyligt ute, så är människorna runt oss varma och när jag ser henne för första gången på centralen, känns allt som att komma hem efter lång kyla. Hon strålar av värme och livsglädje tycker jag. Kvällen blir underbar med mat och dryck och lite senare dans. Vi skiljs, men allt känns som i en dröm. Jag längtar redan innan bussen hunnit gå iväg
Inte bara guld och gröna skogar
Nu vill vi träffas igen. Men, sjukdom kommer emellan. Många svordomar från min mun men skam den som ger sig. Nå, efter ett tag ses vi åter och förtrollelsen är KVAR. Månaderna går och vi blir bara mer och mer förälskade. Vi firar vår första nyårsafton i ett vintrigt och kallt Stockholm, men med två brinnande hjärtan.
Lanzarote
NU i mars förlovade vi oss i Playa Blanca på Lanzarote. Även om en sol värmde våra hjärtan behövde våra vintervita kroppar lite färg. Veckan var underbar när man träffat den man älskar. Även om vi fortfarande är särbo, så hoppas vi att framåt kunna hitta ett eget boende.
Jag älskar dig Ina.