Bli medlem

Mötesplatsen var en spännande mötesplats för oss!

Jessica: Lasse fångade min uppmärksamhet. Vi hade liknande livsstil och samma tankar. Nu njuter vi av det lilla och det stora, av livet och varandra! Mötesplatsen har varit, precis som namnet antyder, en spännande mötesplats för oss båda.

Jag mötte Lasse!

"Nu skiter jag i fenomenen nätdejter och killar, nu ska jag satsa på mig själv och utveckla min känsla." Citatet är hämtat från mina egna tankar dagen innan jag fick kontakt med Honom. Jag hade varit medlem på Mötesplatsen i ett halvår och har varit på en dryg handfull dejter, både bra och mindre bra. Mötesplatsen hade varit, precis som namnet antyder, en spännande mötesplats för mig och alla andra som jag mailat med på andra sidan tangentbordet. För vilken spänning det var att logga in och se om jag fått några svar, nya mail eller komplimanger i min inkorg - jag minns att jag inte sällan var som ett barn på julafton.


Mötesplatsen var julafton

Trots mina tankar, om att strunta i nätdejting, kunde jag inte låta bli att titta in på sidan. Mötesplatsen var fortfarande som julafton för mig. Komplimang, ja, det var det jag fick av Honom - vackert leende, tror jag det var. Komplimang följdes av komplimang och några små meddelanden. Ett långt och djupt samtal inleddes, som jag minns tog sin början med min fras; "Hur går det med massagen?" Det var det som i första hand hade fångat min uppmärksamhet på hans sida på Mötesplatsen, han jobbade som massör och hade utbildat sig på den skola som jag själv precis hade bestämt mig för att gå. Detta var inte ett samtal med vem som helst, vi kom snabbt in på det mest privata i våra liv.


Liknande resor

Vi upptäckte att vi hade liknande livsstil, samma tankar kring kost, personlighetsutveckling och levnadsvanor. Snabbt fann vi en gemenskap och förståelse för varandra då vi båda hade gjort snarlika inre resor som format oss till "nya" individer. Jag fascinerades av hans intressen och åsikter kring intuition och personlig utveckling då han tidigt vidgade mina synsätt. Det var ju precis det här jag själv hade bestämt mig för att satsa på. Det fanns ett djup i Lasse samtidigt som humorn och en charmig barnslighet ständigt gjorde sig påmind. Själv hade jag på Mötesplatsen presenterat mig som en tjej med en räv bakom örat och det var det som Lasse föll för; min spontanitet och lekfullhet som även lät sig uttryckas i mina ord. Samtal på samtal utväxlades - bara skriftligen, tills vi äntligen beslutade oss för att höras på telefon, då hade det bara gått en knapp vecka men kändes som en betydligt längre tid.

Vi hade kommit överens om en ungefärlig tid en eftermiddag. Det ringde, och jag minns att jag sa högt till mig själv: "Nu ringer han!" En mörk och ödmjukt självsäker stämma gjorde sig till känna i andra änden av luren. Han sa ett självsäkert men tänkande "eh" gång på gång, mitt i meningar, vilket jag tyckte lät så gulligt. Lasse fastnade för mitt klingande skratt som han tyckte smittade av sig. Trots ett avstånd emellan oss på drygt 20 mil bestämde vi träff en vecka senare. Fram tills dess hördes vi flitigt på telefon. Jag minns dock min tveksamhet strax innan träffen; liknande intressen i all ära men vi kommer nog bara ses som kompisar...

Skämtet uteblev

På fredagseftermiddagen stod han där i min turkosa hall, och visst var han lång som han hade utgett sig för att vara - men inte så lång - trots att det stod två meter i passet. Vi hade pratat och skojat mycket om den första dejten, om hur den skulle bli och hur vi skulle bete oss, därför trodde jag att vi hade avmystifierat mötet tillräckligt. Men inte. Jag var nervös och kom inte alls på vad jag skulle säga, armar och ben flaxade hit och dit och skämtet som jag hade bestämt mig för att göra – jag ville ju leva upp till tjejen med en räv bakom örat - blev hängande i luften. Efter en sväng i matvaruaffären och en vegetarisk måltid utbyttes nervositeten dock snabbt till en avslappnad och naturlig självklarhet. Och det kändes långt ifrån bara vänskapligt...


Förtrollning

Vi beslöt oss för att ta oss ut i bokskogen som låg strax intill mitt, och denna promenad blev minst sagt magisk. Lasse visade mig en meditationsform som han själv brukade tillämpa och det tycktes påverka och öppna upp mig totalt. Jag brast nämligen ut i ett skrattanfall som nog höll i sig i en halvtimme. -Ett släpp, sa Lasse. -En förtrollning, sa min syster. Och nog var det en förtrollning, i positiv mening. Efter den långa dagen somnade vi i varandras armar - extrasängen stod orörd i samma hörn som jag ställt den! Lasse stannade hos mig en dag längre än vad vi hade tänkt, och fyra dagar senare var jag åter i hans famn. Jag var förälskad, men inte med huvudet som jag varit tidigare, utan med en varm känsla i hjärtat. Våra hjärtan drogs liksom till varandra. Lasse - allt är så enkelt med dig. Jag älskar dig! / Din Jessica


Flytt och gemensamt företag

Vi träffades en helg i augusti och nu har det passerat ett drygt halvår sedan dess. Efter tre månader flyttade Lasse ner de 23 milen och in i min 1,5:a. Han fick jobb direkt. Två månader senare flyttade vi in i vår gemensamma trea. Vi är just i färd med att göra oss hemmastadda och inreda vår nya lägenhet. Vi upptäckte att våra möbler väl kompletterar varandra. Ett annat projekt som är i sin linda är att vi tillsammans utvecklar det företag som Lasse startade precis innan vi träffades. Visionen är att vi ska kunna leva helt på vårt friskvårdsföretag inom några år. Det bästa i vår relation är att vi hjälper varandra att utvecklas som individer samtidigt som vi utvecklar vår tvåsamhet och relation. Vi har båda två under hösten hjälpt varandra att bryta många gamla och stjälpande mönster vilket har stärkt både oss själva och vårt förhållande. Vi njuter av det lilla och det stora, av livet och varandra!

Mötesplatsen var inte bara platsen där vi träffades, genom Mötesplatsen och dess medlemmar har vi även lärt oss förstå och lära känna oss själva. Vad vi sänder ut och vad vi vill ha tillbaka. Tack Mötesplatsen!

Jessica & Lasse i Växjö