Ett tecken på äkta kärlek
Jag hade läst Mötesplatsens solskenshistorier, jag hade inte tänkt att jag skulle få uppleva det också. Även min Henrik som kände likadant, han visste inte att han skulle uppleva det så också.
Jag hade varit medlem ganska länge, kanske några år. Hade träffat några män innan Henrik men det var aldrig bra, som tur det var så jag träffade Henrik =)
Han blev medlem på grund av att han skojat med sina vänner om att han skulle prova på, vilket han gjorde =)
Jag hade sett hans bild men då tänkte jag det var inget för mig, för bilden på honom var inte världens bästa bild, i verklighet såg han mycket bättre ut. Men han klickade på min profil, sen skickade han ett mail, där han frågade mig varför jag helst ville att mannen som jag träffar ska lära sig teckenspråk. Jag läste hans mail och tyckte det var roligt för han hade visst inte läst så noga på MIN profil, där jag tydligt hade skrivit att jag var döv =)
Då svarade jag så att det var pga. att jag är döv så jag vill gärna kunna ha direktkommunikation d.v.s. då teckenspråk.Sen svarade han med att han tyckte det var en självklarhet, då föll jag lite mer för honom, jag gillade hans svar så jag fortsatte prata med honom.
Ganska snabbt blev det så att vi skulle ses i stan, vi båda bor i samma stad typ. Jag bor i Örebro och han i Pålsboda. Då bestämde vi som sagt att vi skulle ses, åh det var pirrigt för oss båda!
Han kunde handalfabet och lite tecken sa han, så jag var beredd med penna och papper som plan, om det skulle behövas. Vi träffades uppe vid fiket i Kompassen-gallerian i Örebro, vi såg verkligen nervösa ut!
Han bjöd på fikat, vi pratade och mycket prat blev det.. eller rättare sagt, mycket skrivning blev det! Sen tog vi en promenad, och försökte kommunicera med våra mobiler, det fungerade =) Sen blev det fika i Hälls Stallbacken, mysigt tyckte vi.
Det blev rätt mycket SMS, MSN under tiden, tack och lov hade vi samma operatör så det blev inte så dyrt för oss =) Vi bestämde ännu en träff, då blev det bio och middag. Vi åt på Pitchers, sen såg vi Unastoppable, vi höll i hand lite. Mysigt!
Därefter blev det fler tillfällen att ses och det rullade på ganska snabbt och vi blev tillsammans efter en månads dejtande.
Idag har vi snart varit tillsammans i 6 månader, och ska bli sambos också i juni =) Han har lärt sig teckenspråk och utvecklas varje dag, jag älskar att se honom utvecklas i språket som är mitt modersmål!
Vid pennan/ Elin och Henrik som tackar Mötesplatsen som var platsen för oss!