Flög 100 mil för att träffa sin själsfrände

MATS:

Ja, hur ska man börja berätta om nått som fått ens liv att börja om på nytt, men jag gör ett försök.

En sen kväll i juli 2010 satt jag mig framför datorn och gick in på Mötesplatsen och tänkte att nu ska jag söka över hela Sverige, jag bläddrade mej fram, men kände inget som var det lilla extra som jag troligen sökte, men så var hon där, hon bara tittade på mej med sitt vackra leende, och jag stannade upp läste hennes presentation och tittade på hennes bilder och tänkte henne måste jag kontakta. Så jag skickade en flirt och fick respons, så vi började chatta, och jag kände direkt att det stämde, så jag föreslog att vi skulle ta kontakt via telefon och det tyckte hon med och det blev ett långt telefonsamtal 2-3 timmar och allt bara stämde mera. Sov 1 timma, sen upp och jobba fick ett sms efter en timma på jobbet, jo det var hon och jag besvarade sms:et och så fortsatte det 6-7 sms eller mer den dan och vi kände en samhörighet efter bara en dag, har aldrig känt så "nån" gång.

Sen så blev det många telefonsamtal och sena kvällar för vi hade ett problem, vi hade 100 mil mellan oss men vi bestämde oss ganska snabbt att avståndet inte hade någon betydelse utan det är våran kärlek som betyder nåt. Vi bestämde ett datum när vi skulle träffas, hon skulle flyga upp och jag skulle möta henne där i Luleå. Spänningen låg i luften minst sagt, eller dubbelt sagt, när jag såg planet tänkte jag, andas lugnt det ordnar sig. Egentligen så var jag inte så nervös mera förväntansfull för vi hade ju lärt känna varandra rätt så bra via telefon och videochatt och det visade sej stämma.

Så nu väntar vi bara på nästa steg, men vi har inte bråttom, det viktigaste vi har är kärleken och den är tidlös.

CHRISTINA:

Jag hade precis gått med i Mötesplatsen och just den kvällen sökte jag på hela Sverige. I vanliga fall brukar jag hålla mig lite närmare min hemort.

Jag fick en ros från Mats som bodde i Piteå....100 mil bort. Men när jag läst hans presentation och sett bilderna så gick det inte att stoppa det som var på väg att hända.

Många samtal, sms och mail åkte mellan oss i över en månad. Sen flög jag upp till honom och det kändes så rätt redan när vi träffades på flygplatsen. Det kändes mycket bättre än jag vågat hoppats på. Nu i efterhand vet jag att han är min själsfrände. Har aldrig träffat någon godare människa än honom.

Efter ännu en månad förlovade vi oss : ) och idag har vi varit ett par i 8 månader. Jag bor fortfarande i Mariestad och han i Piteå, men vi ses så ofta vi kan. Vi hoppas en dag kunna leva tillsammans men vi skyndar långsamt. Han är den finaste man jag någonsin träffat.

Mvh Christina och Mats