Lyckliga i alla sina dagar

Jag minns inte riktigt när jag gick med men jag var ensamstående med tre barn och tyckte det kunde vara lite skoj att sitta och maila, chatta på kvällstid när alla göromål var gjorda för dagen!

Jag trodde att dessa solskenshistorier bara var reklampåhitt från er sida. Mot slutet var jag mest med som en socialgrej för jag skrev dagbok och det uppskattades av många att jag var så ”mindfulness” och försökte peppa de som var deppiga att se allt fint de hade runt sig. En man skrev till mig att innan han började läsa mina dagboksinlägg så var han deppig men att det vändes av mina positiva tankar! Han har idag träffat en kvinna och vi är bara vänner via kick och har aldrig setts IRL men det är skoj med en brevvän som frågar hur man mår och berättar om sitt liv med barn och tjej.

Så till mig, träffade jag någon Det var en man som kallade sig Patte som hade lagt ut foton från när han hade hoppat fallskärm och stod och spexade i något som liknade ett cyklop, han såg INTE klok ut! Men jag tänkte vilken härlig kille som inte står och spänner sig i bar överkropp utan spexar och har en mindre vacker bild av sig själv på en dating sida! Så jag kikade på profilfotot och där var han ganska söt men inte i min stil. Jag kunde i alla fall inte låta bli att skriva och fråga om det inte kändes som han skulle dö när han föll genom himlen! Jag tänkte själv på när jag hoppade ner från ett 12m högt berg i vattnet och trodde jag skulle dö!

Han bara skrattade och skrev att det var en helt fantastisk känsla att hoppa fallskärm och att han ville göra det igen! Så vi började att skicka små meddelanden till varandra med någon veckas mellanrum och fråga hur den gångna veckan varit osv. Efter ca fyra månader frågade han om han fick bjuda på fika men jag tackade nej för jag var så trött på dessa oeriösa män jag prata med eller träffat via MP. Så vi fortsatta höras via mail. Sedan gick jag på dejt med en man från MP och dejten var katastrofal. På puben tafsade han överallt och var rejält full och försökte kyssa mig. Jag bad honom sluta men han fortsatte tillslut började folk i grannbordet titta, de såg att han var lite väl på! Jag avbröt dejten och tänkte ”Aldrig mer!”.

Som sagt skrev jag ju dagbok på MP och är en väldigt känslomänniska så jag skrev ner min ilska, besvikelse och avsky. Patte läste detta och det gick väl någon vecka så frågade han om han fick bjuda ut mig på en trerätters middag för han tyckte synd om mig som träffade sådana knölar. Jag tackade nej. Jag var så skittrött på alla dessa pilska män och tyckte innerst inne synd om dom som bara letar sex och inte vågar binda sig men mig skulle de inte få såra mer i alla fall! Patte fortsatte fråga om han inte kunde få bjuda ut mig och vi kunde hitta på något skoj som han ansåg att jag behövde.

Jag kände det som att om jag tackade ja så skulle han förvänta sig något som de andra männen så jag var inte alls sugen på en dejt. Men han envisades att det var ingen dejt i sådana bemärkelse utan för att muntra upp mig och han förväntade sig absolut ingenting i gengäld mer än en trevlig kväll.

Så efter övervägande och att jag poängterat att det var BARA som KOMPISAR så bestämde vi dejt. Han hade ordnat så hans systerdotter och han skulle hämta upp mig och skjutsa oss till restaurangen. Vi åt flott på en restaurang i stan och vi pratade och pratade, skrattade och skrattade åt att han hade en klackring på sig han ärvt av sin farfar och jag hade en ring på mig jag ärvt av min moster. Dessa ringar använde vi mest vid speciella tillfällen! Sedan gick vi vidare för att spela bowling och hade jätteskoj! Jag var urkass som alltid men han hejade på och jag tänkte ”Han har ju väldigt fin stjärt i de där jeansen”. *skratt*

Vid 23.30 kom hans systerdotter och hämtade oss och skjutsade hem mig till Lambohov och de fortsatte till Vadstena för Patrik hade hemvärnsövning på lördagen men vi lovade att höras på telefon. Jag tror vi småmessade varandra och så sågs vi och köpte julklappar ihop, någon vecka efter det fikade vi på stan, han åt söndagslunch och drack kaffe hos mig. Efter femte dejten kände jag ”Jag vill ju krama honom - men han är ju inte min typ!”. Så dejten efter gav jag honom en eller två kramar när han skulle åka hem. Patrik ringde och bjöd mig och mina döttrar på en julkonsert på flygvapenmuseet som han och hans släkt skulle gå på. Mina flickor ville inte följa med så jag åkte själv och han kom ut och mötte mig och han var så stilig i sin uniform, märken och basker! Det var snö och de hade ställt marschaller längs ingången, det var så vacker!

När jag kom in fick jag hälsa på Patriks mormor, hans son, systerdotter, syster och hennes pojkvän. När jag tog systerns pojkvän i hand så tänkte jag ”Honom känner jag igen”. Jag satt och grunnade på det och så kom jag på det ”Det är ju en jag prata med på MP!”. Fy vad jag tyckte det var pinsamt! Inte så att det varit någon flört mellan oss men ändå, kände han igen mig I pausen kom systern fram vid namn Mia och sa ”Du och Svante har visst prata med varandra på MP”. ”Ja, det stämmer”, så han kände igen mig. Så skönt att han berättade det för Mia! *phu*

Så vart är vi nu i allt detta Jo Mia flyttade till Svante från Vadstena till Tallboda i somras med två av sina tre barn och Svante har två barn och det har gått kalasbra och man ser VERKLIGEN hur kära och lyckliga de är! Patrik och hans son flyttade till Lambohov från Vadstena till en gemensam lägenhet med mig och två av tre av mina flickor! Så nu bor vi i en femrumslägenhet med två katter, tre barn och Patrik har startat en limo och taxirörelse här i Linköping! Och så levde de lyckliga i alla sina dagar… *skratt*

Kram
Sari och Patrik