Varför vänta när det känns så rätt?
Vi hade olika utgångslägen. Ana-Maria hade av några vänner blivit rekommenderad att prova Mötesplatsen för att hitta rätt partner. Hon tyckte det lät spännande och registrerade sig på Mötesplatsen i början av sommaren 2007. Under några veckor hade hon fått många besökare på sin sida, dock ingen som hon kände för att följa upp. Så hon började att själv titta på möjliga profiler. Snart hittade hon Heinz och skickade några komplimanger som han dock inte svarade på.
Heinz hade vid det laget varit medlem ett antal månader med många kontakter, dock ingen som stämde in på de ideal han tänkt sig, så han hade mer eller mindre gett upp tron på att hitta någon partner på Mötesplatsen och förnyade således inte sitt medlemskap. Från och till tittade Heinz dock in för att se om någon ny profil hade dykt upp och såg då Ana-Marias komplimanger och meddelanden. Han blev intresserad efter att ha läst hennes profil, men kunde inte svara och hade inte för avsikt att betala för ny period.........men........Ana-Maria gav sig inte och skickade fler meddelanden där hon bland annat undrade var i Skåne Heinz bor.
Nu kände Heinz att han trots allt måste köpa en ny Vip-period för att kunna svara Kvinnan som är så angelägen om att få kontakt med honom. Heinz svarade att han endast bor ca 2 mils avstånd från Ana-Maria och tyckte att de skulle träffas snarast för att se om personkemin kunde vara rätt och slippa en lång utdragen match mailtennis.
Ana-Maria blev överraskad över att till sist ändå få svar och skickade mess med ett "ja det kunde vara trevligt". Efter telefonkontakt med varandra bestämdes att de skulle träffas redan dagen efter på Dunkers kulturhus i Helsingborg. Heinz mötte upp på avtalad tid och kände genast igen Ana-Maria. Hon hade en enorm utstrålning och positiv attityd och han blev "kär vid första ögonkastet". Ana-Maria kände på samma sätt då hon såg Heinz komma upp för trapporna till Dunkers kulturhus.
Vi vandrade runt bland konstverken och pratade om allt mellan himmel och jord, och trots att vi gick omkring bland tavlor och statyetter så la vi nog inte speciellt mycket märke till själva konstverken, för vi var så upptagna med att se och lyssna på varandra. Vid ett tillfälle kom det dock på tal att Heinz vid denna tidpunkt ställde ut egna målningar i en utställning på annan ort. Ana-Maria föreslog att de kunde åka dit för att se på denna utställning. Så de åkte dit och tillbringade en trevlig stund varefter Heinz körde Ana-Maria till parkeringen framför hennes hem och vi bestämde att träffas igen 4 dagar senare. Heinz åkte till jobbet med en stark känsla att det blir svårt att vänta till tisdagen de skulle träffas och ville helst av allt träffa henne igen redan nästa dag. Som på beställning kom räddningen i form av ett sms från Ana-Maria med tack för den trevliga eftermiddagen och att hon gläds åt att snart träffas igen. Att svara och tacka detsamma var ju självklart…med ett litet tillägg att vi ju faktiskt inte "måste" vänta till tisdag....är ju ledig hela helgen... Det kom ett nytt sms från Ana-Maria att fredag var utmärkt.
Så vi möttes igen dagen efter vårt första möte och sedan dess har vi träffats varje dag! Snart var vi övertygade om att vi var som gjorda för varann och bestämde att förlova oss i slutet av augusti samma år. Det blev förlovning på en mysig restaurang vid hamnen. Vi har båda vuxna barn och de har alla stöttat oss i vårt beslut fastän de i början var lite tveksamma och menade att vi hade lite väl bråttom. Men varför skulle vi vänta?...och vad skulle vi vänta på?....när allt känns så rätt på alla plan! ......och dessutom är vi ju inte ungdomar längre fastän vi känner oss så i hjärta, kropp och själ... "kär och galen" utan att vara galen och med en enorm kärlek till varandra.
Nu bor vi i ett litet hus vid havet och i början av oktober blev det borgerligt bröllop som vi till våren 2008 följer upp med en kyrklig vigsel. Sedan är det planerat att vi om ett par år flyttar till Spanien och tillbringa vintermånaderna i ett mera behagligt klimat, men dessförinnan stundar en bröllopsresa till i skrivandets stund ännu ej fastställd destination.
Heinz och Ana-Maria